Bloggen

Hästkaravan

Bilderna på vår hemsida är tagna av Mirjam Horn om inte annat anges. Bilder i annonser kan vara undantagna. Inga bilder får kopieras.

Bild-reportage från Laufskálarétt

2018-10-12 - 18:06

Att låta hästarna växa upp på stora områden är en bra Isländsk tradition som många av oss i Sverige försöker efterlikna på ett eller annat sätt. Vi försöker skapa en flock med hästar i blandade åldrar och bygger hagar på så mycket mark vi kan. Men inget går upp mot originalet...

Tidigt på morgonen var det bara jag och ytterligare en fotograf i Kolbeinsdalur. Tillsammans med de 600 hästarna.
Tidigt på morgonen var det bara jag och ytterligare en fotograf i Kolbeinsdalur. Tillsammans med de 600 hästarna.
Efter ett tag började ryttare komma från olika håll.
Efter ett tag började ryttare komma från olika håll.
Det är en mäktig syn, att se 600 hästar komma i en aldrig sinande ström.
Det är en mäktig syn, att se 600 hästar komma i en aldrig sinande ström.
Häst
Hästar
Snö i luften
Snö i luften
Så många färger.
Så många färger.
Anna
En grupp ryttare rider i täten för att guida hästarna, sedan kommer alla de lösa hästarna och efter dem kommer resten av ryttarna. Och nästan längst fram i eftertruppen komma Islandshästpoddens Anna.
Hästar i fållan
Hästarna samlas på ett stort fält bredvid rundcorrallen. Sedan tar man in ca 50 hästar i taget i korallen där de sedan sorteras ut till gårdens fålla.
Häst
Hästar i fållan
Hästar i fållan
Längtan tillbaka till bergen?
Längtan tillbaka till bergen?
Hästarna sorteras ut till den fålla som tillhör gården. Alla fållor är märkta med gårdens namn.
Hästarna sorteras ut till den fålla som tillhör gården. Alla fållor är märkta med gårdens namn.
Hästar i fålla
Hästar i fålla
Gården rider hem.
Efter sorteringen tar man med sina hästar hem till gården. Liksom tidigare rider några ryttare före, sedan kommer de lösa hästarna, och sist en grupp ryttare som ser till att alla följer med.
Genom vatten.
Det gäller att man får med sig hästarna även om det kommer vatten i vägen.
På väg hem.
Vissa av gårdarna har rätt lång väg hem och när det började skymma åkte vi fortfarande förbi flockar som var på väg hem.

Skagafjörður-hem för många berömda avelsgårdar.

2018-09-28 - 01:29

We have had yet another interesting and informative day together with Horses of Iceland and Icelandic Horse Expo in northern Iceland. We have met another of Icelands Masters and her husband Gisli at their farm Thúfur, we have been to Varmalaek where we met relatives to the, in Sweden, so famous Mökkur frá Varmalaek, we have been to Kolkuós where we heard the story of their successful breeding and we have visited Hólar where we have met both principal and teachers.

Drangey is in the middle of the fiord.
Drangey is in the middle of the fiord.
Master Mette and her husband Gisli at the farm Thúfur.
Master Mette and her husband Gisli at the farm Thúfur.
Björn Sveinsson and Magnea Gudmundsdottir presented fantastic breeding at the farm Varmalaeik.
Björn Sveinsson and Magnea Gudmundsdottir presented fantastic breeding at the farm Varmalaeik.
Hross i oss.
Have you seen the film "Hross i oss" (Of horses and men) Here is a son of the white mare that had one of the leading roles in the movie.
A younger brother of the, in Sweden very famous, Mökkur fra Varmalaek.
A younger brother of the, in Sweden very famous, Mökkur fra Varmalaek.
Today there are no horses left on the farm Kolkuós but the name still lives in the family tree of many horses.
Today there are no horses left on the farm Kolkuós but the name still lives in the family tree of many horses.
At Hólar lies the museum Sögusetur Islendska Hestsins.
At Hólar lies the museum Sögusetur Islendska Hestsins where there are many interesting and beautiful thins to look at.

Idag har vi träffat två av Islands mästare!

2018-09-27 - 01:49

Efter några dagar på södra Island har vi idag tagit oss norrut. På vägen har vi träffat Benni Lindahl och gjort en intervju om hans bok "Harmoni" som kommer ut på svenska i höst. Vi har sett en hästinsamling längs vägen och vi har varit på besök på två avelsgårdar, Sydra Skördugili samt Saurbaer där vi träffade Toti Euymundson, ännu en av Islands mästare.

Benni
Benni Lindahl och hans fru Sigga.
Rettir
Vi hittade en hästinsamling längs vägen.
Hästflock
Flock med hästar på gården Sydra Skördugili.
Sto med föl.
Sto med föl på Sydra Skördugili
Toti
Toti Eymundson, en av Islands mästare, är uppvuxen på gården Saurbaer på norra Island.
Norrsken
Vi avslutade kvällen med norrsken över vårt hotell i Varmahlid.

Horses of Iceland tar oss till Island.

2018-09-15 - 14:13
Mirre och Anna
Glada miner på Islandshästpodden

Tack vare ett samarbete med Horses of Iceland kommer vi inom kort att åka till Island på en reportage-resa. Vi kommer att vara några dagar på södra Island för att sedan ta oss upp till norr där det händer många spännande saker i samband med den stora hästinsamlingen på Laufskálarétt. Just nu pågår ett hektiskt arbete med att kontakta intressanta människor och boka in tider för intervjuer. 

Vill du veta mer om vad Horses of Iceland egentligen är så kan du lyssna på det här poddavsnittet som vi gjorde sommaren 2017 med Thordis Anna Gylfadottir där hon berättar om projektet.

http://www.islandshastpodden.se/sites/default/files/2017-10/thordis_p.mp3

Möte med sportutskottet.

2018-08-12 - 10:43
Gunilla Lindgren
Sportutskottets vice ordförande Gunilla Lindgren

Under NM för Islandshästar passade sportutskottet på att bjuda in till ett öppet möte för alla som har ett intresse för tävlingsfrågor. Ordförande för mötet var sportutskottets nya vice ordförande Gunilla Lindgren men även Rebecca Benje, Vignir Jonason och Alexandra Montan fanns på plats för att svara på frågor. Det var ett välbesökt möte med positivt diskussionsklimat. Organisatoriska ämnen, t.ex. kvalsäsongen inför SM, utvärdering av systemet med "1- och 2-klasser" som provats på SM under två år och bristen på domare diskuterades, men även men även frågor av mer "värderingskaraktär" togs upp, t.ex. hur vi kan arbeta för att det ska uppfattas som ärofyllt att vinna en final på mindre tävlingar istället för att bara tävla för att nå upp till kvalpoängen. De ämnen som togs upp kommer att behandlas av sportutskottet och uppföljning kommer att ske på Svenska Islandshästförbundets höstmöte som brukar gå av stapeln i början av November. 

För dem som vill veta mer kommer protokoll från mötet att finnas på SIF:s hemsida, på deras sociala medier.

NM Margaretehof

2018-08-10 - 13:41

De nordiska mästerskapen för islandshästar pågår för fullt på den vackra anläggningen Margaretehof i Skåne. NM går av stapeln vart annat år, de år som det inte är VM, och brukar rotera mellan de nordiska länderna, förutom Island. I år var det egentligen Finlands tur att arrangera, men eftersom det fanns tvivel om deras banor skulle bli klara i tid flyttades hela evenemanget till Margaretehof. 

Man tävlar i både det som kallas sport-grenar men även i gaedingakeppni, den traditionella isländska tävlingsformen. Varje lag består av både juniorer, young riders och vuxna.

De första tävlingsdagarna har varit väldigt varma med temperaturer runt 30 grader och strålande sol, men hästarna verkar inte påverkade av värmen. Även människorna har vant sig vid hur de ska hantera värmen och de flesta håller sig i skuggan med en vattenflaska i handen.

Invigning
Svenska Islandshästförbundets ordförande Jan Ljungholm i spetsen för invigningen.
Det svenska laget.
Vårt svenska landslag.
NM-loggan
Den snygga NM-loggan på funktionsärskläderna.
Monica och Bodil
Monica och Bodil som på ett fantastiskt sätt styr upp och tar hand om alla funktionärer.
Funktionär schema
Funktionärerna har en egen matsal med lagad mat två gånger dagligen.
Läkarväska
Mirjam från Islandshästpodden är eventets läkare på plats. Det är därför lite sparsamt med rapportering från detta mästerskap.
Flygande stortk
Sittande stork
I Skåne pågår ett projekt för att öka stork-stammen. En av dessa fåglar kommer varje kväll och tittar på tävlingarna från sin utkiksplats på en lyktstolpe.
Linnea och Alli
Stilpassen är redan avklarad och Nordisk mästare för vuxna blev Alli Adalsteinsson på hästen Tumi. Silver till den svenska mästaren Linnea Vas och Brodir.

Nya världsrekord i 250 m pass

2018-07-08 - 11:47
Konrad och Gudmundur
Den nya världsrekordhållaren Konráð Valur Sveinsson på fuxen Kjarkur frá Árbæjarhjáleigu II och Guðmundur Björgvinsson Glúmur på svarta frá Þóroddsstöðum

Det tidigare världsrekordet i 250 m pass var 21,41 och hölls av Bjarni Bjarnason och Hera frá Þóroddsstöðum. Under passtävlingarna på Landsmót var det inte mindre än fyra ryttare som red fortare än detta!

Árni Björn Pálsson och Dalvar frá Horni I(21,30), Guðmundur Björgvinsson och Glúmur frá Þóroddsstöðum (21,29), Sigurbjörn Bárðarson och Vökull frá Tunguhálsi II (21,16) och Konráð Valur Sveinsson Kjarkur frá Árbæjarhjáleigu II som var ytterligare en hundradel snabbare och slutade på nya världsrekord-tiden 21,15.

I klassen som heter P1-250 m pass rider ryttarna två och två. Man startar från startboxar och när grindarna öppnas startar tidtagningen. Man har 50 m på sig att från valfri gångart lägga hästen i pass, sedan är det snabbast i mål som gäller och det står domare längs banan som bedömer om hästarna går i pass. På större tävlingar rider man 4 lopp fördelade på två dagar. I det första loppet lottas startordningen men i de följande loppen är det "omvänd startordning" som gäller d.v.s. de med långsamma tider startar först och de med snabbast tider rider mot varandra på slutet. 

Ryttare och avlare har länge vetat att passlopp kräver styrka, explosivitet och, när det gäller den längre sträckan 250 m, även uthållighet. Hästarna behöver även ha rätt psyke, de måste ha en glädje i att springa men de måste också ha "vinnarskalle" dvs en vilja att komma först i mål och inte släppa förbi sina konkurrenter, och mod att inte vika åt sidan om någon annan kommer i närheten utan hålla sin linje och kämpa för att komma först. Nu pågår även forskning om hur dessa egenskaper styrs och inom kort kommer en intervju med leg. vet. Laura Bas Conn vid SLU, som intresserat sig för detta ämne. 

Diddi och Árni Björn Pálsson Dalvar frá Horni
I det här fallet var inte gammal äldst... Sigurbjörn var en ynka hundradel långsammare än sin många år yngre konkurrent. I sista loppet red Sigurbjörn mot Árni Björn Pálsson Dalvar frá Horni.

Äntligen Landsmót!

2018-07-06 - 11:31
Gangster ansikte.
Hästen Gangster frá Árgerdi ligger på 15 plats i A-flokk och knep med poängen 8,622 den sista platsen i B-finalen.

Vart annat år hålls Islands största hästfest Landsmót och i år går evenemanget av stapeln på Vididalur i Reykjavik. Det finns två banor, en för avelsvisningar och en för Gaedingakeppni. Hästar, ridning, anläggning och arrangemang håller hög klass och det finns massor att titta på under fullspäckade dagar. 

Hafsteinn frá Vakurstödum
Hafsteinn frá Vakurstödum, riden av Teitur Árnason, leder A-flokk inför söndagens final. Hans poäng var 8,892.
Backen
På Landsmót finns vanligtvis inga läktare och inga VIP-platser. Alla sitter på baken i backen.

Våren är här-skydda din eksemhäst!

2018-04-25 - 14:45
Eksemtäcke på.

När man har en häst som importerats från Island ökar risken markant att den får sommareksem. I dagens podd-avsnitt berättar veterinären och hudspecialisten Rebecka Frey om varför det är så och framför allt vad man kan göra åt det, bl.a. berättar hon om spännande försök att via specialbehandlat spannmål ge hästarna en motståndskraft mot knott. 

När man har en eksemhäst får man ofta en massa goda råd från människor som upplever att det ena eller andra funkat bäst. Eksem påverkas av en mängd olika faktorer i ett komplicerat samspel men sammanfattningsvis kan väl sägas att det inte finns något mirakelmedel. Det gäller att skydda hästarna mot det de är allergiska emot och om att hålla rent och mjukt. 

Tusen tack till Rebecka som reder ut begreppen åt oss och till Boett som både har en fantastisk produkt, god kunskap och toppenbemötande!

Vatten, hästens viktigaste livsmedel!

2018-02-15 - 14:15

Många har lyssnat på vårat program om vatten där Ulf Hedenström som är riksanläggnings veterinär vid Wången berättar om hästarnas viktigaste fodermedel och Marie Hasselbom från ThermoBar berättar om deras lösning att förse hästarna med tempererat vatten året om. I programmet berättar Ulf om en stabiliserad väteperoxid som gör att dricksvattnet får en betydligt bättre hygienisk kvalité och som gör att hästarna dricker mera vatten. Man har vid en studie på Wången visat att hästarna kan dricka upp till 35% mera vatten när man tillsätter produkten.
Leverantören av dricksvattenreningen som Ulf pratar om är Hippofix. Är du intresserad av hur detta fungerar titta på Youtube filmen

ulf1.jpg   marie.jpg   dricksvattenrening-dunk-web.jpg   hippofix-logo-web.jpg


 

Physiological response to exercise in the Icelandic horse

2018-02-04 - 19:46

2015 försvarade Gudrún Jóhanna Stefánsdóttir sin välskrivna doktorsavhandling som handlade om hästens fysiologiska respons till arbete. Avhandlingen har blivit mycket uppmärksammad och bl.a. refererats i tidningen Islandshästen. Och såsom det är med god forskning ger den svar på vissa frågor men den leder även till ytterligare frågeställningar. Under vår resa på Island träffade vi Gudrún som till vardags arbetar som lärare och forskare på Hólar. Här kan du läsa Gudrúns svenska sammanfattning av doktorsavhandlingen och via den här länken kan du se avhandlingen i sin helhet. 

https://pub.epsilon.slu.se/12538/7/stefansdottir_gj_150827.pdf

 

Svensk sammanfattning                    

Islandshästen är en populär hästras och finns idag i mer än 30 länder. Totalt finns det ca 250 000 islandshästar och i Sverige är det den tredje största hästrasen med ca 27 000 individer. Islandhästen är speciell på det sätt att många individer kan utföra fem olika gångarter jämfört med bara tre som de flesta andra hästraser kan. Utöver skritt, trav och galopp kan rasen också tölta och gå i passgång. Tölt är en 4-taktig gångart utan svävningsfas (alltid en hov i marken) som de flesta islandshästar kan utföra om de får träna på det. Passgång är en 2-, eller ibland något 4-taktig gångart (benen på samma sida rör sig samtidigt framåt) som har en svävningsfas och som många islandshästar också kan utföra.

Islandshästen används på många olika sätt, både för fritidsridning i skog och mark men också i olika typer av tävlingar där de flesta innebär att de skall visa upp sina gångarter. Islandshästen rids av både barn och vuxna men är mindre i förhållande till många andra raser som rids av vuxna. Den har en mankhöjd runt 140 cm och väger vanligtvis runt 350 kg. Det har i olika sammahang diskuterats hur mycket en islandshäst orkar bära men det har hittills inte funnits några studier på det. Faktum är, att trots att islandshästen är så populär så har det inte tidigare funnits några undersökningar av hur de påverkas fysiologiskt av arbete och hur de återhämtar sig. Den här avhandlingen innehåller fyra studier som belyser det arbetsfysiologiska svaret hos islandshästar som utför några vanliga ”islandshästaktiviteter”.

   

Studie I – Effekter av ridmomentet i ett avelsvärderingstest                 

Islandshästen har, sedan den kom till Island med människan för ca 1000 år sedan, använts som rid- och packdjur. Sedan ungefär 65 år tillbaka sker också ett målmedvetet internationellt avelsarbete för att utveckla den som ridhäst. Viktiga mål är att hästarna under ridning skall röra sig lätt, i ren takt och med långa steg och höga frambensrörelser i de olika gångarterna och dessutom kunna visa gångarterna i olika hastigheter. Ett ridmoment ingår därför i avelsvärderingen av såväl hingstar som ston. I den här studien undersöktes det arbetsfysiologiska svaret hos 266 privatägda islandshästar som deltog i en avelsvärdering på Island. Momentet tog i genomsnitt drygt 9 min att utföra och hästarna avverkade under den tiden en sträcka på 2,9 km med en medelhastighet på 17,8 km/h. Den genomsnittliga vikten på ryttare (plus sadel) var 27,5 % av hästarnas kroppsvikt. Medelpulsen var 184 slag/min, toppulsen 224 slag/min och mjölksyrakoncentrationen efter ridmomentet 18 mmol/l. Mer än en tredjedel av ridmomentet utfördes vid en puls över 200 slag/min. Hingstar hade lägre puls och mjölksyrakoncentration än ston trots att de reds i högre hastighet. Hingstar hade också en högre andel röda blodkroppar i blodet (indikator på syrebärande kapacitet) än ston. Åldern (variation från 4 till 11 år) hade nästan ingen betydelse för det arbetsfysiologiska svaret men 4-åringar hade lägre andel röda blodkroppar än äldre hästar. Det fanns ett positivt samband mellan hästarnas poäng för ridbarhet och mjölksyrasvaret och andelen röda blodkroppar, d.v.s. poängen för ridbarhet ökade med mjölksyrakoncentrationen och andelen röda blodkroppar efter ridmomentet. Sammanfattningsvis visar studien att ridmomentet i avelsvärderingen för islandshästar är ett högintensivt arbete och att stor aerob kapacitet kan påverka bedömningen i positiv riktning. Den här kunskapen bör användas för att utveckla träningsprogram som utvecklar islandshästars aeroba kapacitet. Att hingstar verkade ha större aerob kapacitet än ston har tidigare observerats hos andra raser. Det fanns ingen möjlighet att följa hästarnas återhämtning i den här studien mer än fram till 5 minuter efteråt. Med de observationer vi har gjort fram till dess och den kunskap vi har om återhämtning hos andra hästar så är det troligt att t.ex. puls och mjölksyrekoncentrationen var tillbaka till vilonivåer inom en timme men för att återställa t.ex. muskelenergidepåerna är det troligt att dessa hästar behövde 2-3 dagars återhämtning.

                

Studie II – En jämförelse av det fysiologiska svaret mellan tölt och trav i tre hastigheter

Det behövs i allmänhet mer träning för att få en islandshäst att tölta i ren takt med lätthet och balans en längre sträcka med ryttare än att trava och det har därför föreslagits att tölt kan vara en mer fysiskt krävande gångart än trav, men det har hittills inte undersökts. I den här studien har det arbetsfysiologiska svaret i trav och tölt jämförts hos åtta välutbildade skolhästar (ålder 13-18 år) på Holar University College. Jämförelsen gjordes på en sträcka om 642 m och i samma hastighet. Tre olika hastigheter undersöktes, från ”långsam” trav och tölt (3 m/s) till en hastighet då traven kan betraktas som ”ganska snabb” (5 m/s, nära gränsen för vad många islandshästar klarar i trav, men tölta kan de göra snabbare). Hästarna gjorde testen två gånger, med två olika ryttare. Ryttarna hade instruktioner att rida med så lite hjälper som möjligt. Viktbelastningen (ryttare plus sadel) motsvarade i genomsnitt 27,5 % av hästarnas kroppsvikt. Resultaten visade att hästarna inte bildade någon större mängd mjölksyra i någon av gångarterna så länge hastigheten var lägre än 5 m/s men att mjölksyratröskeln överskreds något vid den högsta hastigheten. Studien visade också att om det fanns några statistiska skillnader mellan trav och tölt i det arbetsfysiologiska svaret så var de mycket små, nästan försumbara. Det skillnader som observerades pekade dock alla i samma riktning, d.v.s. att tölt krävde mer arbete och kanske mer anaerobt arbete (mjölksyrabildande). Dessa observationer är också logiska, eftersom studien visade att stegfrekvensen var högre i tölt än i trav (94 steg/min i trav jämfört med 106 steg/min i tölt), d.v.s. fler muskelkontraktioner måste göras i tölt än i trav. Flera studier behöver dock göras för att bättre förstå hur olika hästar (t.ex. unghästar, otränade, vältränade och hästar med olika genetisk bakgrund) påverkas av tölt och vilken betydelse t.ex. sträckan och underlaget har.

 

Studie III – Effekter av ett simulerat passlopp

Snabb passgång kallas ibland för ”flygande pass”. Tävlingar i flygande pass är den äldsta tävlingsformen man känner till på Island och som fortfarande utövas. Till skillnad från andra hästraser där kapplöpning är vanligt (t.ex. fullblod och travhästar) finns ingen kunskap om vilken arbetsfysiologisk belastning en passtävling för islandshästar innebär och hur lång tid det tar för dem att återhämta sig. I den här studien simulerades ett lopp i 100 m flygande pass. Nio hästar som tränats för passtävlingar användes. Alla hästar utom en hade också sedan flera år tidigare passrekord noterade i den internationella tävlingsdatabasen (i stamboken, www.worldfengur.com) och 14 dagar innan studien gjordes deltog alla hästar i en riktig passtävling. Det simulerade loppet genomfördes två gånger med två olika ryttare (vikt inklusive sadel motsvarande 28,1 % av kroppsvikten) och med 3 dagars vila mellan. I denna typ av passtävling har ekipagen två försök att få en godkänd tid på 100 m (loppet har flygande start, d.v.s. ekipagen har 50 m på sig fram till startlinjen att accelerera och komma in i rätt gångart). Alla hästar i studien lyckades att få minst ett godkänt försök. Hastigheten under loppen var 10,4 m/s och det gick lika snabbt i det andra försöket som i det första. Medelpulsen under loppen var 98 % av hästarnas observerade maxpuls och mjölksyrakoncentrationen var 12 mmol/l efter det första försöket och 18 mmol/l efter det andra. Det fanns ett negativt samband mellan hästarnas mjölksyrakoncentration under det simulerade loppet och deras rekord i den internationella tävlingsdatabasen, d.v.s. ju bättre rekord (kortare tid på 100 m) desto högre mjölksyrakoncentration i loppet. Andelen röda blodkroppar i blodet var ganska låg (ca 44 %) om man jämför med andra kapplöpningshästar (som kan ha över 60 %). De här resultaten visar att det är den anaeroba kapaciteten (den som sker utan syre) som är avgörande för passhästens prestation. Att snabba hästar bildar mycket mjölksyra är logisk eftersom de snabbaste muskelfibrerna får sin energi från en metabolisk process som innebär att mjölksyra bildas. Studien visade också att hästarnas maxpuls sjönk med stigande ålder, d.v.s. maxpulsen sjönk med 8 slag/min för varje 5 års ökning i åldern. Hög ålder skulle därför kunna påverka prestationen negativt (förmågan att arbeta aerobt, d.v.s. med god syreförsörjning) men våra resultat antyder dock att detta inte behöver vara en begränsning eftersom anaerob energiförsörjning verkar vara viktig. Detta antagande kan man också finna stöd för i medelåldern på de tio bästa hästarna i de fem senaste världsmästerskapen, som är 13 år, och från en annan studie där tränare uppger att den bästa ålder för en passhäst är mellan 11 och 16 år.

Hästarna i den här studien behövde mer än 30 minuter på sig för att återhämta puls, andning, mjölksyrakoncentration och rektaltemperatur. Sammanfattningsvis visar studien att ett 100 m passlopp är ett högintensivt arbete och att förmågan att rekrytera snabba muskelfibrer och bilda mycket mjölksyra är viktigt för prestationsförmågan.

 

Studie IV – Effekter av ryttarens vikt på det arbetsfysiologiska svaret                

Det har i olika sammanhang diskuterats hur mycket en islandshäst egentligen orkar bära men det har hittills inte funnits några studier på det. I den här studien fick åtta hästar genomföra ett arbetstest där ryttaren och sadelns vikt succesivt ökades (med hjälp av blyvikter) från 20 % av hästens kroppsvikt, till 25, 30 och 35 %. I ett sista steg av testet togs vikterna bort och hästen bar 20 % en andra gång. Detta steg utfördes för att bedöma i vilken utsträckning arbetstestet visade effekten av den akuta viktsbelastningen (varje stegökning) och inte den ackumulerade effekten av hela testet. Det avslutande steget visade också att mätvärden som puls och andel röda blodkroppar (som i stor utsträckning speglar den akuta arbetsbelastningen) gick tillbaka till samma nivå som i början av testet. Åtta välutbildade skolhästar från Holar University College användes och alla viktsbelastningar testades i tölt (5,4 m/s) under 642 m med 5 min paus mellan (för påsättning av vikter och blodprovstagning). Pulsen ökade linjärt med ökad viktsbelastning och mjölksyrakoncentrationen ökade exponentiellt. Det här mönstret är känt sedan tidigare från liknande tester på andra hästar men där man istället för att öka vikten som hästarna bär vanligtvis ökar hastigheten. Den intensitet (hastighet eller annan belastning) där man observerar en snabb ansamling av mjölksyra i blodet (vid 4 mmol/l) brukar kallas för mjölksyratröskeln. Arbetets intensitet avgör hur länge arbetet kan pågå och arbeten under mjölksyratröskeln kan i teorin pågå i flera timmar (sedan kan mentala aspekter sätta stopp tidigare). Arbeten vid eller över mjölksyratröskeln kan inte pågå i flera timmar (snarare minuter) utan återhämtning, eftersom musklernas arbetsförmåga påverkas av bland annat mjölksyrabildningen. Hur fort musklerna påverkas beror bland annat på hur vältränad individen är men också på andra individuella egenskaper. I den här studien kunde vi skatta en mjölksyratröskel i form av en viktsbelastning. Vid viktsbelastningen 22,7 % nådde hästarna i genomsnitt 4 mmol/l men det var en stor individuell variation (17,0 - 27,5 %). Det fanns ingen koppling mellan hästarnas storlek och mjölksyratröskeln men formen på ryggen verkade spela roll. Ju smalare över ryggen (se figur 1) desto lägre mjölksyratröskel. Det var nog inte bara vikten i sig som gjorde att mjölksyrakoncentrationen ökade med ökad viktsbelastning. Hästarna minskade också steglängden och för att hålla samma hastighet måste sålunda stegfrekvensen öka. Det innebär att hästarna gjorde fler och snabbare muskelkontraktioner vilket också kan öka mjölksyrabildningen. Hästarna hade återhämtat puls och andning inom 30 minuter men mjölksyrakoncentrationen var fortfarande något högre än före testet. Hästarnas koncentration av två specifika muskelenzymer (CK och AST, som kan användas som indikatorer på muskelskada) mättes före och 2 dagar efter testet. Resultaten visade inga signifikanta effekter av arbetet. Alla hästar genomgick också en klinisk undersökning både före och 2 dagar efter testet och inga nya, större kliniska fynd gjordes dagarna efter testet. Sammanfattningsvis visade studien att denna grupp av hästar klarade testet bra och att de kunde arbeta med huvudsakligen aerob energiförsörjning upp till en viktsbelastning om 22,7 % men att den individuella variationen var stor. Hästens storlek verkade inte vara avgörande för det arbetsfysiologiska svaret men eventuellt kan en välutvecklad ryggmuskulatur vara viktig för att en islandshäst skall kunna bära tyngre ryttare under en längre tid.

 

Sammanfattande slutsatser                    

Den övergripande slutsatsen av det här avhandlingsarbetet är att många av de arbeten som islandshästen gör innebär högintensivt arbete där både aerob och anaerob energiförsörjning är viktigt för prestationsförmågan. De fysiologiska svaren på ridmomentet i avelsvärderingen och passlöpet påminner om de svar man kan se hos trav-, galopp- och fälttävlanshästar efter träning och tävling. Den här kunskapen går att använda för att utveckla träningsprogram för att bättre förbereda islandshästar för t.ex. ridmomentet i avelsvärderingen och för passlopp. Det är viktigt både för att minska risken för fysisk och mental ohälsa och för att utveckla hästarnas prestationsförmåga. Resultaten visar också att beroende på omständigheterna (ryttarens vikt och arbetets hastighet t.ex.) så kan även hobbyhästens arbete vara intensivt och över hästens mjölksyratröskel (medium tölt med en vikt motsvarande > 27 % av kroppsvikten t.ex). Det kan vara bra för att utveckla både hästens aeroba och anaeroba kapacitet men tränare och ryttare skall också vara medvetna om att denna typ av arbete ger trötthetssymptom snabbare än om hastigheten eller viktsbelastningen är lägre.

I samtliga studier har ryttarens vikt spelat roll för pulsen och mjölksyrabildningen men det går inte att ge en generell rekommendation för ”hur mycket vikt som är för mycket”. I alla experimentella studier i denna avhandling var viktsbelastningen över 27 % och av de totalt 25 hästar som ingick fanns det, med ett undantag, inga tecken på att hästarna blivit trötta. Detta stämmer med observationer från t.ex. distansrittlopp där hästarnas hull verkar vara viktigare för prestationsförmågan än viktsförhållandet mellan ryttare och häst (högt hull sänker prestationen). Det behövs dock mer forskning kring vilken betydelse hästarnas kroppsbyggnad och muskelansättning har för viktbärande förmågan.   

I studierna som handlade om effekten av tölt och trav, passloppet och ryttarens vikt fanns ett samband mellan mjölksyrakoncentrationen efter arbete och hästarnas återhämtningspuls efter 15 till 30 minuter. Det betyder att återhämtningspulsen var högre ju högre mjölksyrakoncentration hästarna haft. Denna kunskap kan tränare och ryttare använda för att få en uppfattning om hur intensiv ett träningspass varit. I de här studierna hade hästar som haft höga mjölksyrakoncentrationer (> 10 mmol/l) en puls > 70 slag/min efter 15 minuters vila.

                

             #horsesoficeland

        

 

        

 

Första december, dags för julkalender och SIHS.

2017-12-01 - 09:22

Idag är det första december och idag öppnar vi första luckan i årets julkalender. Förra året porträtterade vi kända hästar men i år tänkte vi presentera olika människor som på olika sätt betytt mycket för islandshästvärlden. Det kommer att bli många kända ansikten men vi har också försökt hitta och lyfta fram några av de personer som arbetar bakom kulisserna.  

Denna helg går även den stora häst-festen Sweden International Horse Show av stapeln på Friends arena, så vi har passat på att åka hit för att göra inspelningar.

SIF Monter
På området för utställningar finns rasmontrarna och i SIF:s monter träffade vi vår vän Thordis som jobbar för "Horses of Iceland".
Rasgatan
Anna hälsar på Prins som var den som för dagen fick representera islandshästen på rasutställningen.
Fläta
Ardenner med fantastisk fläta i svansen.
Hoppning
Kvälls-showen innehöll bl.a. inomhus-fälttävlan.
SIHS
Det var full fart på fälttävlanshästarna.
Och som vanligt alla dessa hundar.

Turister på Island

2017-11-13 - 17:16

Efter en god natts sömn på fantastiska hotell Eldhestar började vi dagen med att intervjua en av Eldhestars grundare och delägare Hrodmar Bjarnason om hur det går till att driva häst-turismföretag på Island. Hur började egentligen Eldhestar och vad är det som gör islandshästen så väl lämpad som turhäst? Lyssna på programmet så får du svar!

Därefter var det dags för oss att prova på turistlivet på Island. Eldhestar ligger på södra Island och det är nära till landets mest kända sevärdheter Gullfoss, Geysir och Thingvellir.  
#HorsesOfIceland

Hotell Eldhestar
Hotellet är utbyggt i omgångar och ligger i Hveragerdi, öster om Reykjavik,
Hrodmar
Hrodmar Bjarnason är chef för anläggningen och har mest kontorstjänst nuför tiden men berättar att han rider med på någon långtur varje sommar.
Hotell
Anna i bergen
Islandshästpoddens ena halva, Anna Munters, har en aldrig sinande energi som ibland måste få komma ut. Denna gång blev det i form av en liten springtur uppför ett berg, så om ni tittar riktigt noga ser ni henne som en liten blå prick en bit bort. Den andra halvan av Islandshästpodden, som har lite mer av varan tålamod, väntade lugnt vid foten av berget.
Thingvellir
Trots att Thingvellir är ett av Islands mest besökta turistmål hade vi vissa problem att hitta fram till den kända tingsplatsen. Vi kom in en bakväg som inte var desto mindre vacker.
Anna
Vi hittade ett vackert vattenfall.
Thingvellir
Fördelen med att se platsen från detta håll var att vi var relativt ensamma.
Geysir
Kan ni ana var vi hamnade sedan?
Geysir
Jodå... Geysir. Eller rättare sagt Strokkur.
Strokkur
Strokkur
Strokkur
Geysir
Den gamle Geysir, som gett detta naturfenomen sitt namn, är inte längre aktiv, den bara ryker lite stilla.
Geysir
Geysir
Gullfoss
Den klassiska bilden på det mäktiga vattenfallet där regnbågen bor.
Gullfoss
Sett från andra sidan.
Häst och glaciär
Därefter fortsatte vi västerut på väg mot vårt nästa stopp gården Dalur, men resande på Island tar tid eftersom man måste stanna hela tiden och beundra allt vackert som här med en betande häst mot en glaciär, kan det bli mer Isländskt?
Solfläckar
Vädret målade fantastiska tavlor i landskapet.
Mossa på berget
Och dessa färger.
Berg i moln
Berg med molntäcke
Molnen ligger som ett täcke över kullen.

Mästaren Mette Moe Manseth

2017-09-30 - 16:00

Efter alla fantastiska hästar och människor på Laufskálarétt var det dags för nästa anhalt hos ytterligare en fantastisk människa med fantastiska hästar nämligen Mette Moe Mannseth. Vi träffade Mette hemma på hennes gård och intervjuade henne om arbetet som huvudlärare på Hólar och om vad det innebär att ha den ärofyllda isländska mästartiteln.

Vi fick även se hennes stall och vi fick hälsa på gårdens unghästar, ett otroligt nyfiket och busigt gäng.

#HorsesOfIceland

Mette
Mettes unghästar hade kommit hem från sommarbete dagen innan vårt besök. De var nyfikna men inte påträngande.
Mette
Mette
Om man satt ner en stund kunde man känna en mule i nacken men om man vände sig om backade de direkt.
Mette
Mys-stund
Mys-stund.
Mette

Hästinsamling på Laufskálarétt

2017-09-30 - 13:00

Hästinsamlingen på norra Island.... En saga, en dröm, som alltid funnits högt upp på önskelistan. Och nu var det äntligen dags. Hela denna Islandsresa har varit möjlig tack vare ett samarbete med Horses Of Iceland (som ni kan höra mer om i intervjun med Þórdís Anna Gyfadóttir). Tillsammans med olika journalister från Tyskland var vi inbjudna till Island i samband med hästinsamlingen på Laufskálarétt för att rapportera om islandshästen och dess unika plats i den Isländska kulturen.

Vi åkte den korta biten från Hólar till Laufskálarétt där det redan fanns många bilar och människor på plats. Själva insamlingen av hästar startar tidigt på morgonen men det är först runt 11 på förmiddagen som hästarna kommer ner till fållan där de skall sorteras. Molnen hängde lågt över dalen och det var fuktigt och rått i luften när vi stod och väntade på hästarna. Plötsligt såg man en rörelse, och ur dimman kom denna fantastiska syn av hundratals hästar, ledda av en grupp glada ryttare. Allt fler hästar rann nedför bergssidan, olika färger, runda, vältränade, olika åldrar och alla möjliga gångarter. Det var nog inte bara vi som hade svårt att hålla lycko-tårarna borta.

Hästar i dimman
Hästarna kom nedför berget i dimman.
Varma hästar
Fuktig luft och varma hästar.
Lerig häst.
Det var lite geggigt i de bakre leden.
Hästar i dimma
Det tog liksom alddrig slut... Alla dessa hästar i olika form och färg. Vackrare än den vackraste tavla.
Ridhäst
De hästar som reds under insamlingen fick gå in i sina egna rasthagar och vila i väntan på fortsatt färd hemåt.
Hästhagen
De ca 600 insamlade hästarna fick gå i en stor hage i anslutning till sorterings-fållan.
Hästar i hage
En mäktig syn, en hage med oräknerligt antal hästar och väldigt lite oro. Mestadels var det helt lugnt och hästarna åt och vilade.
Hästar i fållan
Ett 50-tal hästar i taget togs in i fållan och nu gäller det för de olika avelsgårdarna att hitta sina egna hästar. Många känner igen sina hästar men de flesta hade ändå med sig chip-läsare för att kolla att de fick rätt hästar med sig hem.
Sortering av hästar.
Även inne i fållan var det lugnt, hästarna rörde sig i skritt i stora cirklar och när man hittat en häst som skulle sorteras ut i en fålla hjälptes flera människor åt att fösa den åt rätt håll.
Koll av öronmärkning
Förr var det vanligt att man hade märken i hästarnas öron.
Hästar i fålla
De hästar som sorterats ut i sin fålla var också lugna och verkade känna varandra väl.
Glad häst
Att det var trångt ibland verkade inte påverka hästarna.
Glada gubbar.
Vi hann med flera intervjuer under dagen, bla.a. med dessa glada herrar som berättar om hur hästinsamlingen går till.
Sjungande män.
Hästinsamlingen är också en folkfest. I Skagafjördur finns en stark sångtradition och sången pågick under hela dagen. De kunde till och med sjunga Bellman!
Dimma i dalen
Solen bröt igenom stundvis under dagen men det fanns fortfarande stråk av dimma kvar i dalen.
Thordis
Vår ciceron och guide Thordis som arbetar som projektledare för Horses of Iceland och som var oss behjälplig under hela resan.
Gunnar
Fotografen Gunnar som arbetar åt Horses Of Iceland filmade även från drönare. Hans filmer går att se via horses of icelands hemsida och är väl värda ett besök.
Lunch
Efter drygt 2 timmar var hästarna färdigsorterade och det var dags för lunch innan hästarna skulle hem till sina gårdar.
Hästarna går hemåt
De gårdar som har längst väg får börja. En flock i taget släpps ut från fållan och börjar den sista etappen hem.
Över bron.
Varje gård har med sig många ryttare. En grupp ryttare visar vägen, flocken med lösa hästar går efter och sist kommer ytterligare en grupp med ryttare som driver flocken framåt.
Hästar på väg hem
Många av flockarna följde bilvägen och det var inte alltid så lätt att få hästarna att stanna på häst-stigen i diket, många valde att springa på vägen istället.

 

#HorsesOfIceland

Sögusetur Islenska Hestsins-Kristinn Hugason

2017-09-30 - 09:00

Lördagen den 30 september var dagen för hästinsamlingen men denna dag började för vår del med ett besök på "Sögusetur Íslenska hestsins", häst-museet på Hólar, och intervju med Kristinn Hugason som är ansvarig för muséet och dessutom driver den kända avelsgården Ytra-Dalsgerdi. På muséet har man både byggt upp miljöer som visar islandshästens olika uppgifter genom tiderna men också gjort en snygg och överskådlig utställning om de hingstar som haft störst inflytande på den isländska aveln. Väl värt ett besök, särskilt om man får Kristinn som guide!  

Besök gärna deras hemsida http://www.sogusetur.is/

#HorsesOfIceland

Kristinn och Mirre
Intervju med Kristinn inne på muséet
Logga
Muséets logga
Kristinn och Nattfari
Kristinn framför tavlan av Nattfari frá Yttra-Dalsgerdi, gården som drivs av Kristinns familj.
Utställning
På övervåningen finns utsällning och de hingstar som haft störst intlytande på de Islöndska aveln.
Interiör
Gamla handskrivna stamböcker.
Stall
Stall som det kunde se ut fram till för någon generation sedan.
Damsadel
Vacker gammal damsadel.
Läderverkstad
Läderverkstad från förr.

Gudmar Peturson och Hestaland

2017-09-28 - 20:00

Nästa möte, denna vår första dag på Island, var med Gudmar Peturson, Islänning´som bott i USA där han under flera år undervisat och informerat amerikaner om islandshästen, men som nu flyttat tillbaka till Island där han driver gården Hestaland tillsammans med sin syster Linda. Gudmar var på väg till Reykjavik så vi möttes för en intervju på ett trevligt, men tyvärr mycket slamrigt, café i Mossfellsbae. Ljudkvalitén på denna intervju lämnar därför lite i övrigt att önska...

Vi fortsatte sedan till gården Hestaland, i närheten av Borganes, där vi träffade Linda som visade oss runt. Vi övernattade i deras fina guesthouse och medan vi slappade i heitapotten fick vi se ett fantastiskt norrsken som dansade över himlen. 
#HorsesOfIceland

Gudmar och Anna vid intervjun i Mossfellsbae.
Gudmar och Anna vid intervjun i Mossfellsbae.
Solnedgång över Hestaland.
Solen var på väg ner då vi kom till gården Hestaland som ligger i närheten av Borganes.
Hagarna framför stallet.
Hagarna framför stallet var tomma, de flesta hästarna var fortfarande på bete.
Nyfikna hästar.
Nyfikna hästar som väntade på kvällsmaten.
Sadelkammaren.
Stallet och sadelkammaren var välskötta och välordnade.
Kolfinnur
Rummen på guesthouset var döpta efter kända Isländska hingstar.
Norrsken
Ett sånt skådespel, så vackert och mäktigt! Foto:Tony Tseng

Besök på Exporthestar

2017-09-28 - 06:53

Första anhalt på vår Islandsresa var hos Eysteinn Leifson på Exporthestar. Eysteinn har jobbat med export i 25 år och har ett fint stall på stallområdet i Mossfellsbae. Där finns både familjens hästar och försäljningshästar men det är också det stall där hästarna står i väntan på export.

#HorsesOfIceland

Eysteinn
Eysteinn men en häst som väntar på planet till Schweiz.
Bild på stallgång
Hästar kommer från olika delar av Island och här är stallet där de bor i väntan oå transport.
Märkning på grimma
Man kontrollerar hästarnas identitet med chip-läsare vid flera tillfällen men för att underlätta arbetet märks hästarna, både på grimman...
Märkning på rygg.
...och på ryggen.
Hästtransport
Exporthästar.
Intervju
Anna intervjuar Eysteinn i fikarummet som ligger ovanpå stallet med fantastisk utsikt över dalen.
Stallkatten
Den vänliga och söta stallkatten.